Illustrationen visar den översiktliga vegetationsinventeringen som gjordes i juni 2011 av Boel Persson och Anna Jakobsson, SLU Alnarp. Graden av fuktighet visas med olika tätt dragna snedstreckade linjer. En yta på 57x130 meter...
moreIllustrationen visar den översiktliga vegetationsinventeringen som gjordes i juni 2011 av Boel Persson och Anna Jakobsson, SLU Alnarp. Graden av fuktighet visas med olika tätt dragna snedstreckade linjer. En yta på 57x130 meter undersöktes och karaktärsväxterna noterades. Illustration: Anna Jakobsson. v Sammandrag av Del II: Arkeologisk undersökning med georadar Undersökningen med georadar visar ett flertal strukturer på olika djup i Stora Trädgården. Strukturerna har bland annat tolkats till att utgöra dammar, trädgårdsgångar, murar och dräneringskanaler. Det är också möjligt att se hur mycket jord som lagts på under olika tidsperioder. Resultatet av undersökningen med georadar kompletterar arkiv-och kartstudierna och samspelar/bekräftar vegetationsinventeringen så till vida att ett par ytor med konstaterade dammstrukturer (se blåa markeringar i bilden på nästa sida) är bevuxna av fuktälskande växter. De ytor med strukturer som visar dränering stämmer också med vegetationsinventeringen, där dräneringar syns leda ifrån ytorna med extra fuktälskande växter. Eftersom georadarinformationen går ner så långt som 2,5 meter under marken kan inte flygbilder ge riktigt lika mycket information, men flygbilder tagna på sommaren eller tidig vår, kan komplettera bilden av åtminstone den första metern under mark. Tekniken för georadarundersökningarna har blivit mer och mer noggrann de senaste 10 åren och mätdistanserna har blivit kortare, vilket leder till att träffsäkerheten (sannolikheten att hitta strukturer) är större idag än den har varit tidigare. Denna andra del av rapporten återfinns under fliken markerad med en romersk tvåa, på sidan 95. Sammandrag av Del III: Trädgårdsarkeologisk analys I en vidare tolkning av trädgårdens historia hade resultaten från arkivstudierna, vegetationsinventeringen och georadarundersökningen inte kunnat stå var för sig. Projektet har visat att de verkligen kompletterar varandra. I fortsatta undersökningar kommer både georadarundersökningen och arkivstudierna vara viktiga för att veta var det är lämpligt att eventuellt utföra arkeologiska ut-eller provgrävningar på Tomarp. De dammar som återfunnits med hjälp av georadar ligger på ungefär samma avstånd som i Burmans avbildning från slutet av 1600-talet, men inte helt. De kanaler som arkivmaterialet talar om kan skymtas, men de ligger troligtvis utanför georadarbilden. En igenlagd damm kan synas tydligare än en som har fått stå kvar och rasa ihop, så därför kan antalet dammar ha varit ännu fler än de som syns i georadarresultaten. En grävning skulle kunna ge tydligare besked på placering och konstruktion av dammarna. Några planteringsgropar har inte återfunnits, trots att hela ytan tidigare var planterad med träd. Även växtligheten på platsen skulle kunna bestämmas tydligare med hjälp av provgrävningar och olika fröoch pollenanalyser. Förslagsvis kan ett eventuellt fortsatt projekt handla om att göra provtagningar (provgrävningar i form av "jordprovsborrningar") i det som troligen varit dammar, för att studera lagerstrukturer och leta efter rester av växtmaterial (fröer). Denna sista del av rapporten ligger under fliken markerad med en romersk trea. vi Bilden visar vegetationsinventeringen och georadarresultaten tillsammans. Röd linje markerar den georadarundersökta ytan, blå linjer markerar dammar, heldragna svarta linjer markerar murar, grön linje ett cementrör, bruna linjer utgör troligtvis trädgårdsgångar, orangea linjer utgör svårdefinierbara strukturer som troligtvis är dräneringar, gula markeringar visar svårdefinierbara strukturer som kan ha varit dammar vid någon tidpunkt. Illustration: Anders Biwall, RAÄ. The image shows the vegetation survey and the results from the ground penetrating radar at once. The red line is the radar survey area, blue lines are ponds, black continuous lines are walls, the green line is a cement pipe, brown lines are probably garden paths, orange lines are structures which probably are drainage, yellow markings are probably ponds, but are hard to define. vii I Bilden till vänster är georadarresultaten inlagda ovanpå en Fält-Karta öfver Trackterna emellan Betjane Å och Skogen Södra Åsen, från 1804. Illustration: Anders Biwall, RAÄ. Bilden till vänster visar georadarresultaten inlagda ovanpå en karta från Lantmäterimyndigheternas arkiv 1888. Illustration: Anders Biwall, RAÄ. viii Tack till