Utprövning för svenska förhållanden Sammanfattning Big Five Inventory (BFI) är ett test bestående av 44 påståenden avsett att mäta de fem grundläggande personlighetsdimensionerna Extraversion, Agreeableness, Conscientiousness, Neuroticism...
moreUtprövning för svenska förhållanden Sammanfattning Big Five Inventory (BFI) är ett test bestående av 44 påståenden avsett att mäta de fem grundläggande personlighetsdimensionerna Extraversion, Agreeableness, Conscientiousness, Neuroticism och Openness . Testet har utformats främst för forskningsändamål men någon systematisk utprövning för svenska förhållanden har inte gjorts. Enkäter distribuerades till fem olika undersökningsgrupper med varierande bakgrund (n=431, 45% män och 55% kvinnor), i ålder varierande från 18 till 80 år. Testet analyserades i relation till demografiska variabler, samt arbetslivsrelaterade faktorer såsom arbetsmotiv, intressen, yrkes-och utbildningsval, samt attityder och fördomar. Resultaten visade på en god reliabilitet (Cronbach's alpha-koefficienter varierande mellan .73 och .84), en tydlig faktorstruktur samt låga till måttliga korrelationer mellan dimensionerna. De fem personlighetsdimensionernas samband med de arbetslivsrelaterade faktorerna var i allmänhet i förväntad riktning. Särskilt tydligt var detta för dimensionen Openness. Inte i något fall visade resultaten samband som gick i motsatt riktning mot vad som förväntades. Slutsatsen är att BFI är ett tillförlitligt test som fungerar väl att användas främst i forsknings-och utbildningssyfte. Teorin bakom "the Big Five" finns väl beskriven i litteraturen (se t ex Pervin & John, 1999; Pervin, Cervone, & John, 2005). Bakgrunden till teorin startade bl a i upplevelsen av att många olika personlighetstester omfattade mer eller mindre identiska eller delvis överlappande personlighetsdimensioner . Många analyser har sedan visat att mycket av variationen i olika mätinstrument kan sammanfattas i de fem dimensionerna Extraversion, Agreeableness, Conscientiousness, Neuroticism samt Openness. Extraversion (utåtriktning) handlar om kvantitet och intensitet i interpersonella relationer, behov av stimulans och aktivitet och förmåga till njutning. En person som är extravert är social, aktiv, pratsam, personorienterad, optimistisk, tillgiven och gillar att ha kul. En person som, å andra sidan, är introvert är reserverad, måttfull, otillgänglig, uppgiftsorienterad, tillbakadragen och tystlåten. Agreeableness (vänlighet) brukar definieras som graden av sympati, medkänsla i tankar, känslor och handlingar. En vänlig eller sympatisk person är godhjärtad, tillitsfull, hjälpsam, förlåtande, lättrogen och uppriktig. Personer på andra änden av skalan, dvs ovänliga och osympatiska, är cyniska, oförskämda, misstänksamma, samarbetsobenägna, hämndlystna, lättirriterade och manipulativa. Conscientiousness (noggrannhet, samvetsgrannhet) handlar om en persons grad av organisationsförmåga, uthållighet och målmedvetenhet. En person som befinner sig högt på skalan är organiserad, pålitlig, arbetar hårt, har självdisciplin, är punktlig, renlig, ambitiös och uthållig. En person som befinner sig lågt på skalan är lat, opålitlig, hållningslös, saknar mål, är oförsiktig, vårdslös och hedonistisk. Neuroticism definieras som emotionell instabilitet. En person högt på skalan är känslosam, osäker och nervös, oroar sig för mycket, t ex sin hälsa. En person som är känslomässigt stabil är lugn och avslappnad, inte känslosam, säker, uthållig och nöjd med sig själv. Openness (öppenhet), slutligen, berör öppenhet för nya erfarenheter och intellektuell stimulans. En person som är öppen är nyfiken, har breda intressen, är kreativ och originell, fantasirik och otraditionell. En sluten person, å andra sidan, är konventionell, står med båda fötterna på jorden, har begränsade intressen, är inte artistisk och inte analytisk. Teorin inte bara sammanfattar den brokiga uppsjö av trait-teorier som finns inom personlighetsområdet, utan den binder samman så skilda perspektiv som biologiska, behavioristiska och socialkognitiva synsätt på personlighet (Pervin, Cervone, & John, 2005). Personligheten ses som grundad i vårt biologiska arv, men påverkas och utvecklas av de konkreta erfarenheter vi gör, under vår uppväxt och i vårt dagliga liv.