Combining expert opinions

Nordic Studies on Alcohol and Drugs, 2001

Tekniklandskapet som vi lever i förändras. Ny teknik-föremål, redskap, apparater, maskiner och tekniska system-införs i vår vardag och gammal teknik försvinner eller får en ändrad funktionalitet. Det finns en närmast reflexmässig vana att betrakta förändringarna som oundvikliga. Tekniken uppfattas som deterministisk, en kraft som vi som individer bara har att acceptera och anpassa oss till. I en viss mening är det naturligtvis så. Vi har begränsade val och kan inte som enskilda individer klara oss utan den teknik som vår omgivning har accepterat och förutsätter att vi har. Men inom de begränsningar som tekniklandskapet sätter finns frihetsgrader när vi utformar våra individuella teknikrum. 27 Vi kan välja det nya eller avstå och vi kan påverka hur, när och i vilka sociala sammanhang den teknik vi möter skall användas. Vad kombinationen av påtvingat och självvalt resulterar i för en enskild individ beror på en rad förhållanden som individens preferenser, sociala tillhörighet, ekonomiska resurser, kunskaper och inte minst ålder och erfarenheter under livsloppet.

Socialvetenskaplig tidskrift, 2016

I denna artikel diskuterar vi expertisbildning och professionalisering i frivilliga organisationer på det sociala området. Det finns två infallsvinklar i texten: dels vill vi se den allt större tonvikten på expertis och professionalitet som en följd av professionaliseringsdiskussionen i socialt arbete, dels undersöker vi hur denna utveckling förhåller sig till organisationernas demokratiska karaktär.

1999

Arbetslivsinstitutet är ett nationellt kunskapscentrum för arbetslivsfrågor. På uppdrag av Näringsdepartementet bedriver institutet forskning, utbildning och utveckling kring hela arbetslivet. Arbetslivsinstitutets mål är att bidra till: • Förnyelse och utveckling av arbetslivet • Långsiktig kunskaps-och kompetensuppbyggnad • Minskade risker för ohälsa och olycksfall Forskning och utveckling sker inom tre huvudområden; arbetsmarknad, arbetsorganisation och arbetsmiljö. Forskningen är mångvetenskaplig och utgår från problem och utvecklingstendenser i arbetslivet. Verksamheten bedrivs i ett tjugotal program. En viktig del i verksamheten är kommunikation och kunskapsspridning. Det är i mötet mellan teori och praktik, mellan forskare och praktiker, som det skapas nya tankar som leder till utveckling. En viktig uppgift för Arbetslivsinstitutet är att skapa förutsättningar för dessa möten. Institutet samarbetar med arbetsmarknadens parter, näringsliv, universitet och högskolor, internationella intressenter och andra aktörer. Olika regioner i Sverige har sina unika förutsättningar för utveckling av arbetslivet. Arbetslivsinstitutet finns i Bergslagen,

2014

Nedan följer några definitioner av vanligt förekommande begrepp i examensarbetet. Arkitekt: Yrkesgrupp bestående av planarkitekter, husarkitekter, landskapsarkitekter, inredningsarkitekter och fysiska planerare. Aktivitetscentrum: Begreppet beskriver den framtida mötesplatsen för aktivitet som projektet ämnar skapa. Aktivitetscentrumet innebär ett större område där den stora konstgräsplanen, Vrinnevi gårdar, det nya IUG-huset och den nya aktivitetsytan bildar en helhet. Begreppet syftar till den framtida gestaltningen medan den befintliga situationen benämns som aktivitetsområdet. Aktivitetsyta: Begreppet är hämtat från inspirationsprojektet aktivitetsytan Rosens röda matta som Malmö stad uppförde i Rosengård sommaren 2013. Det finns ingen tydlig definition av begreppet, men generellt kan det betraktas som en offentlig plats som möjliggör fysisk, kulturell och social aktivitet. Malmö stad valde att använda begreppet för att distansera sig från de standardiserade spontanidrottsplatserna (Vilhelmsson, 2013). Vi väljer att göra detsamma. Barn: Enligt FNs barnkonvention definieras barn som en människa som ännu inte fyllt 18 år. I de fall då vi beskriver användarna som "barn och unga" menar vi människor upp till 25 år, då detta är en målgrupp Idrott utan gränser har för avsikt att nå med det nya aktivitetscentrumet. Delaktighetsprocess: Någon generell definition av ordet delaktighetsprocess har vi inte lyckats finna. Utifrån rapporten En modell för fysisk stadsförnyelse i samverkan (Malmö stad, 2013), utgiven av Miljöförvaltningen på Malmö stad, tolkar vi begreppet delaktighet som medborgarens möjlighet till påverkan av beslutsfattande i stadsförnyelseprocesser. Graden av engagemang och involvering kan skilja sig mellan olika delaktighetsprocesser. En jämlik och jämställd plats: Med detta menar vi en plats som används på ett jämlikt och jämställt sätt-ett inkluderande rum där alla kan delta. Då användandet av en plats styrs av sociala strukturer är den jämlika och jämställda platsen inte en konstant utan ett temporärt tillstånd. Att uppnå en jämlik plats är ett komplext arbete där flera nivåer i arbetsprocess och förvaltning ska fungera. Den fysiska utformningen är enbart en del. Exempelvis leder inte nödvändigtvis en jämlik process till att den byggda platsen blir jämlik beträffande användandet. Näridrottsplats: Planlagd utomhusyta för spontanidrott (Blomdahl, Elofsson & Åkesson, 2012). Ungdom: Äldre barn i åldern 13-19 år. Konstnärliga metoder: Definieras här som ett friare förhållningssätt som tillåter författarna att bryta etablerade rutiner. I kontrast till landskapsarkitektens analysmetoder av platsers fysiska förutsättningar låter vi oss inspireras av en konstnärlig arbetsprocess som tolkas i högre grad obunden från funktionella krav och teknikaliteter. I det aktuella projektet låter den konstnärliga metoden undersökandet bli friare i sitt visuella och skriftliga språk. Det blir på så vis en uppmuntran till oväntade uttryck. Spontanidrottsplats: Enligt Malmö stads definition är spontanidrottsplatsen en multisportarena i storleken 40x20 meter som ofta består av en yta med konstgräs eller gummiasfalt. Den är ofta utrustad med sarger, fotbollsmål och basketkorgar (Malmö stad, 2013).

Pragmatic studies of meaning-making in educational discourses. The overall aim of the article is to present a pragmatic approach for studies of meaning-making used in the articles of this issue. The approach, which is developed within the SMEDgroup (Studies of Meaning-making in Educational Discourses), mainly builds on the writings of John Dewey, Ludwig Wittgenstein and Michel Foucault. A common ambition for the researchers in SMED is to enable studies and discussions on questions concerning how meanings are made in people's actions. Another ambition is to carry out these studies beyond assumptions of dualism, essentialism, causality and determinism. In this perspective learning and socialization are viewed in a communicative perspective. We argue in the article that our approach makes it possible, and important, to study meaning-making in action in different kinds of educational practices.

Läkartidningen, 2003

2007

Известия Московского государственного технического университета МАМИ, 2013

Högre utbildning

Bedömning av pedagogisk och vetenskaplig skicklighet ska göras med lika stor omsorg vid tjänstetillsättningar. Trots att detta har varit lagstadgat i Sverige sedan 1960-talet visar forskning att det finns utmaningar förknippade med granskning av pedagogisk skicklighet. Svårigheten att göra kvalificerade bedömningar gäller inte bara vid anställning och befordran. De allt vanligare systemen för belöning av pedagogisk skicklighet vid svenska lärosäten har ytterligare satt fokus på behovet av kompetenta bedömare. Behovet har bland annat bemötts genom en nationell utbildning i sakkunniggranskning av pedagogisk skicklighet som genomförts som ett samarbete mellan ett flertal svenska lärosäten. Under tre utbildningsomgångar, mellan 2017 och 2020, fick deltagarna svara på frågor om upplevda utmaningar vid granskning av pedagogisk skicklighet. Svaren analyserades med tematisk innehållsanalys som resulterade i fem teman med fokus på: organisatorisk legitimitet, reliabilitet, validitet, konstru...