Week 1 Reading Summaries || PSYCH 3110

Nordic studies on alcohol and drugs, 1997

DKan våra uppfattningar om drickandet och alkoholen saga någonting om det samhalle vi lever i? Kan forståelsen av dessa uppfattningar ha någon relevans for. samhallet? Bland annat det har diskuterade Pekka Sulkunen i sitt tacktal nar han mottog The Jellinek Memorial Award i Reykjavik sommaren 1997. NAT publicerar talet i sin helhet. Alkoholen som forestiillning och verklighet Jag ar lycldig och tacksam over att stå har idag. The Jellinek Memorial Award ar det mest prestigefYllda internationella erkannande en alkoholforskare kan få. Men jag står inte har

2013

Rapportserien Pedagogisk Utveckling vid Högskolan i Borås, PUHB, ges ut av den högskolepedagogiska funktionen CLU vid Bibliotek & läranderesurser, BLR, Högskolan i Borås. Syftet med serien är dels att redovisa pågående och avslutade högskolepedagogiska utvecklingsarbeten vid Högskolan i Borås, dels att publicera inlägg i form av artiklar, essäer eller andra typer av bidrag som främjar högskolepedagogisk utveckling för enskilda lärare och för organisationen. Redaktörer för serien är Svante Kristensson, chef för BLR, med biträdande redaktörer Susanne Jämsvi och Anngerd Lönn Svensson, pedagogiska utvecklare. Redaktionskommitténs uppgift är att ansvara för bedömning av bidrag till serien och därigenom medverka till en hög kvalitet på publicerade alster. I särskilda fall kan interna och externa experter anlitas för bedömningar. puh-rapport 2013 referenser

2011

2020

Konstnärligt utvecklingsprojekt, inspelning, albumrelease "I Island lever den sjungna poesin och de långa berättelserna i rimursångerna. Bland tummade och slitna skrivböcker, lövtunna tryckta samlingar finner man dessa sånger. Melodierna bär berättelsen. Vissa av dom behöver många timmar på sig. Det här är Groupas vandring, vår berättelse om vad vi sett och hört bland rimursånger, lavafält och starka vindar." Groupa-Mats Edén & Jonas Simonson, Sverige och Terje Isungset, Norge-fortsätter i detta projektarbete att utforska nordiska folkmusiktraditioner och kombinera vår kunskap om traditionell musik, improvisation och komplexa musikaliska processer. Genom att dyka ner i en för oss ny tradition och ta spjärn mot material som är mer obekant än tidigare har vi tvingats vi fundera kring form, struktur och hur vi kan använda nya kompositioner för att komplettera och bygga ut. Hur förhåller vi oss till en tradition som är relativt obekant? Hur påverkar det vårt skapande? Hur påverkas musiken genom att använda mer rytmiska element än i de två tidigare Kind of Folk-produktionerna? Vi for till Island i juli 2019 för att samla material till det tredje steget i Kind of Folk-projektet. Under ett antal dagar träffade vi musiker och musikvetare för samtal, musiklyssning och funderingar kring tradition och nyskapande. Bára Grímsdóttir och Chris Foster bidrog som utövare med sin djupa kunskap i den rika isländska folkmusiken. Rosá Thosrsteinsdóttir musikarkivarie på Arni Magnisson institutet delade frikostigt med sig av sin kunskap om traditionsbärare och sökfunktioner. Vi mötte också en yngre generation folkmusiker med bl.a. Linus Orri Gunnarsson Cederborg, som levandegör den isländska tradition i samspel med andra folkmusiktraditioner och andra genrer. Vi fick också ett antal inspelningar av den norska sångerskan Berit Opheim som fördjupat sig i isländsk sångtradition. Melodierna i rimur-traditionen är gjorda för sånger med många verser och omkväde. De är förhållandevis korta och repetitiva. Formmässigt liknar de musiken i den nordiska balladtraditionen. Den stora utmaningen var att hitta sätt att använda materialet i en helt ny kontext och mestadels instrumentalt. Vi utgick från de melodier vi fått från inspelningar och fann i nedteckningar. En stor del av materialet hämtade vi från Segulbönd Iðunnar, nedteckningar och inspelningar från 1940-50talen. I några av inspelningarna använder vi melodierna relativt oförändrade som t.ex. i Þórður sér Þá sörli beint (se not nedan). Likaledes är melodierna mer lika den traditionella formen på de två inspelningarna där sångerskan Bára Grimsdottír medverkar, Til vorsins och Lilja.

2015

Under rubriken The Journey Continues… genomförde jag konserter med indiske tablaspelaren Fazal Qureshi och palestinske oudspelaren Ahmad al Khatib samt ytterligare indiska klassiska musiker i maj 2015. Rubriken syftar på att vår huvudkonsert i Mumbai den 13/5 var den årliga hyllningen till Ustad Allah Rakha, en legendarisk musiker som bl.a. spelade med Ravi Shankar under hela dennes karriär. Han är också far till Fazal och även till Zakir Hussein, känd från sina samarbeten med bl.a. John McLaughlin. 2013 släpptes det album, Ley Lines som jag gjort med Fazal och Ahmad mfl och musiken från detta utgjorde stommen i vår repertoar 2015. Medverkande Anders Hagberg -flöjt, sopransaxofon, sälgflöjt Ahmad al Khatib -oud (arabisk luta) Fazal Qureshi -tabla Sabir Khan -sarangi (nordindiskt stråkinstr) Varun Sunil -percussion samt i MUMBAI även: Rahul Sharma -santur (hackbräde) Sridar Parthasarathy -mridangam (sydindisk handtrumma) Sanjay Divecha -gitarr Två grundtankar formar projektet: 1. Connecting 3 Worlds -Flera olika musikaliska traditioner, instrument och musiker möts. Europa/Skandinavien, Mellan Östern, Indien. Jazz, folkmusik, klassisk maqam, klassisk raga. Västerländska instrument och traditionella instrument från Mellan Östern och Indien.

Nordic Studies on Alcohol and Drugs, 2001

2003

Tillgang till information i dess skilda former utgor en grundlaggande och nodvandig forutsattning for universitetets verksamhet, for utbildningen och for forskningen. Utvecklingen pa IT-omradet res ...

2017

Vi har haft visionen att med våra flöjter: altflöjt, kontrabasblockflöjt, indisk bansuri, härjedalspipior, sälgflöjt m.m, skapa nya musikaliska synteser av klang, groove, tradition, improvisation och stilmöten. Det finns släktskap i våra estetiska uttryck som gör att det funnits gemensamma plattformar att bygga från, och det finns skillnader som gör att nya dimensioner tillförts. October Ocean består av egenkomponerat material av Zephyr. Vi har undersökt kombinationer av instrument, register, sound, lager etc, vilket skapat nya klangvärldar. Vi har använt och kombinerat melodiska, klangliga och rytmiska idéer från våra olika traditioner (nordisk folkmusik, nordindisk konstmusik, västerländsk konstmusik, jazz), för att skapa tidgare ohörda synteser och tranformationer. En del av låtarna tar tydligt avstamp i de genrer vi hör hemma och landar efter vår process på helt nya platser, t.ex. Polska i baksätet, Zephyrhalling och Tala. Några av låtarna är redan från början något nytt, t.ex. October Ocean, Char Bungalow och Gurukul.

Svensk teologisk kvartalskrift, 2001

2008

Institutionen för litteraturvetenskap & idéhistoria Litteraturförmedling på gymnasienivå En studie av kanon, beskrivningar och litteratursyn i fyra läromedelspaket för gymnasieskolan Claes Carlström Magisteruppsats i litteraturvetenskap Handledare: Roland Lysell